Hör ni ett hasande ljud så kan det vara jag som går förbi . Två muskler i ryggen med ett svåruttalat namn på latin spökar fortfarande :-). Tage skulle ställas ut i söndags och inget som sagt får komma mellan Tage och en tävling. I lördags hasade jag mig ut och gjorde den sista putsen på honom. Tack och lov att jag har ett elektriskt höj- och sänkbart trimbord. På natten 02.30 så sa min kropp att nej, det blir ingen utställning. Jag var långt ifrån överens med min kropp och började fundera på hur jag skulle kunna bada och föna Tages benhår och skägg. När klockan var 03.00 hade jag en plan och jag kröp upp ur sängen vilket tog några minuter :-). På med vinterjackan ut med Tage i trädgården för rastning. Han undrade nog om min klocka gick rätt. Tage fick hoppa upp i min famn och så badade jag honom i köket i diskhon. Nöden har ingen lag, golvnivån i badrummet var inte att tänka på. Väl badad så hasade jag ut med Tage till trimhuset och där fönade jag honom och putsade ytterligare litegrann. Klockan 04.00 kröp jag i säng igen och en timma senare ringde klockan.

Kaspelix-Maria fick hjälpa mig att knyta skosnörena och köra oss till Stockholm och sen fick hon vara Tages handler. Själv hasade jag runt och pratade med vänner. Jag orkade inte hasa runt hela ringen så några pratade jag aldrig med, får ta igen det på nästa utställning. Det var jättetrevligt i Stockholm och jag är glad att jag följde med.

Jag vill alltid att Tage ska vara perfekt i pälsen när han ställs ut och det kändes inte roligt dagen innan utställningen när man inte är frisk men domaren var nöjd och skrev utmärkt trimning i kritiken! De orden uppvägde nattens smärtor. Ja, man är nog inte riktigt klok .

Tack till min underbara hundvakt Joline!

Börja skrapa målarfärg utomhus för ommålning av fasaden har jag skjutit lite på,

man får ju inte förstöra utställningssäsongen .

Kram alla vänner!